Stora värden fastlåsta i myndigheters hantering av data

Offentlig verksamhet samlar stora mängder data för en rad olika ändamål, såsom övervakning, skatteuppbörd etc. Endast en del av denna data är kostnadsfri; det mest är endast tillgängligt för en avgift eller inte alls, antingen av integritetsskäl eller på grund av att den lagras i analog form. Fördelarna med vissa uppgifter kan vara betydande, till exempel information om geografi och kartor, historisk information, och konst.
 
Prissättning av data är ibland ett hinder för att den ska kunna utnyttjas. I många länder tar offentliga myndigheter ut betydande avgifter, som t.ex. statistikbyråer. Koski (2011) använder data på 15 länder under perioden 2000-2007, bland annat stora EU-länder, Sverige och USA, för att uppskatta effekterna av prissättningen. Resultatet är att fritt tillgängliga uppgifter eller uppgifter som debiteras till marginalkostnad är förknippat med 15 procent starkare tillväxt för företag; effekterna är särskilt påtaglig för små och medelstora företag. I Danmark fann en studie att en fri och obegränsad tillgång till adresser genererar högt mervärde och fördelarna tillfaller cirka 30 procent till den offentliga sektorn och 70 procent till den privata sektorn; se Danish Enterprise (2010).
 
Värdet av dessa data betonas också i Vickery (2011) för Europeiska unionen som helhet och beräknas uppgå till cirka €27 miljarder. Även om det finns en viss osäkerhet om hur mycket marknaden och tjänster för data skulle växa, de flesta uppskattningar pekar på avsevärda fördelar; se även SOU (2014b).
 
Det finns flera hinder för att dra nytta av data. Förvisso kan en del data innehålla känslig information som inte ska spridas. Även när sådan data anonymiseras kan det ändå vara möjligt att identifiera individer genom att samköra information mellan flera källor. Dessa problem är verkliga och måste hanteras, men håller inte som argument för att inte göra någonting och ska vägas mot de fördelar som uppstår för allmänheten och företag. Till exempel, kan digitala kartor och information om kollektivtrafik och trafik hjälpa pendlare och turister. Stockholms Handelskammare har gjort gällande att denna och andra data bör vara tillgängliga i elektroniskt format på liten eller ingen kostnad med tydlig redovisning av datakällor; se Stockholms Handelskammare (2014).
 
Referenser:
Danish Enterprise (2010). “The Value of Danish Address Data.” Danish Enterprise and Construction Authority. July 2010.

Koski, Heli (2011). “Does Marginal Cost Pricing of Public Sector Information Spur Firm Growth?” The Research Institute of the Finnish Economy, Discussion Papers No. 1260, September 2011.

SOU (2014b). Ett steg vidare – nya regler och åtgärder för att främja vidareutnyttjande av handlingar. Betänkande av PSI-utredningen, SOU 2014:10, Stockholm: Fritzes.
 
Stockholms Handelskammare (2014). Remissvar avseende betänkandet ‘Ett steg vidare – nya regler och åtgärder för att främja vidareuttnyttjande av handlingar (dnr S2014/1992/SFÖ)’, 15 August.

Vickery, Graham (2011). “Review of Recent Studies on PSI-Use and Related Market Developments.” manuscript, Information Economics, Paris.

---